tisdag 21 februari 2012

Det må vara Strindberg-år i år, men ...

... jag tänkte lyfta fram författare av det andra könet som också var en del av det moderna genombrottet i1880-talets svenska litteratur. Många har förpassats till glömskan och de som nämns är ofta desamma: Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler. Det fanns fler som skrev romaner och noveller under den här tiden och jag tänker ta "varannan damernas, varannan Strindberg" i år. Jag tror att jag börjar med novellen Synd av Amanda Kerfstedt, som också är namnet på en novellsamling som Birgitta Ney har sammanställt och gav ut på Ordfront Förlag år 1993. I förordet skriver hon bl.a. att många av kvinnorna bara skymtar förbi i litteraturhistorien och att de skrev engagerat och om en rad olika ämnen. Många var dock öppet kritiska till hyckleriet i samhället och så även Amanda Kerfstedt.
Hon gjorde stor skandal med novellen Synd när den publicerades år 1881 eftersom hon propagerar för att mannen ska leva lika kyskt som kvinnan förväntades göra. Gertrud, huvudkaraktären i novellen, får sin världsbild raserad när faderns svek uppenbaras. Hon levde innan dess i tron att livet var gott att leva och hade inte sett den mörka och dystra sidan. Hon hade blivit uppfostrad att se det ljusa och glada. Mamma säger att en flicka skall vara oskyldig och glad, älska människorna och göra alla omkring sig så lyckliga hon kan. Och om hon händelsevis får syn på något tråkigt, så skall hon göra så här. Och ler samtidigt som hon säger detta till doktor K. Från denna stund älskar han henne. Men fadern kommer som sagt att göra henne besviken när hon upptäcker att han har ett förhållande med Sofi, huspigan. Novellen har hyllats för sin lätta och angenäma stil trots sin allvarliga stämning och jag kan inte annat än att hålla med.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar