Alla snälla pojkar av David Nicholls

På väg till London köpte jag en ny boktidning för att ha något mer än den pågående romanen att läsa. Det hör till att köpa tidskrifter eller magasin när man reser, tycker jag. Nåja, i den nya tidningen Books&Dreams fanns det en nyskrivern novell av David Nicholls (ni vet, han med romanen En dag som sedemera filmatiserades och även blev en filmsuccé). Det är hans första novell och den handlar om en pojke som får ett piano och som nu är övertygad om att han har hittat sin stora talang här i livet. Det har han dock inte. Trots idoga försök till att bli en bättre pianospelare och trots många och mödsomma pianolektioner hos Mrs Patricia Chin så förändrades inte hans pianospel nämnvärt. Efter sex månader går han över till att öva fiol, men dessförrinnan har det hänt både ett och annat. Nicholls säger att novellen till stor del är självbiografisk: Jag har alltid älskat musik men är nästan helt tondöv. Åh, vad jag känner igen mig! En läsvärd liten bagatell, men inte mycket mer än så. Novellen är en svår form, det erkänner även Nicholls.