lördag 28 maj 2011

Spår i snön av Jonas Karlsson

Spår i snön är ännu en välskriven novell av Jonas Karlsson. Går det att bli besviken på den här mannen? I den här novellen får vi möta Barbro och Martin som har flytt storstaden ut till landet för att leva närmre naturen. Eller har de flytt av en annan anledning? Jonas vill få oss att tro det. Martin är den som anpassar sig allra bäst till livet på landet och accepteras av ortsbefolkningen medan Barbro inte visar sig i byn mer än när hon ska handla sina cigaretter. De kommer att gå skilda vägar när Martin träffar en ny kvinna som han också får en son tillsammans med: Axel. Allt detta berättas i tillbakablickar genom jaget som är ute och går med sin hund. Han ser Martins och Axels spår i snön, och dristar sig till att följa spåren. Han upptäcker att spåren delar sig och fortsätter att följa Axels spår. Eftersom Axel är en tystlåten och tillbakadragen kille som gärna är för sig själv ute i naturen är det inte konstigt att spåren vindlar fram och tillbaka. Till slut leder spåren till den istäckta bäcken och en vak. Nu fanns det dessutom andra spår i snön, andra spår som vi läsare tror tillhör Barbro, den försmådda kvinnan. som är ute efter sin hämnd på Axels pappa, hennes f.d. man. Upplösningen på novellen visar sig att vi läsare har blivit rejält förda bakom ljuset.

fredag 27 maj 2011

Sandhamn av Jens Liljestrand

Jag har läst den tredje novellen i Novellix första novellserie om fyra noveller: Sandhamn av Jens Liljestrand, som handlar om en patetisk och oerhört osympatisk f.d. tennisstjärna. Jag har tidigare läst Liljestrands novellsamling Paris-Dakar och känner igen beskrivningen av männen. Det är inga män som jag vill umgås med. I den här novellen får vi alltså möta en kändis, kallad Puma, som ska umgås med sin dotter. Tillsammans med en kompis, eller snarare affärskompanjon Dejan, och hans söner och en barnflicka så seglar de ut i skärgården och lägger till i Sandhamn. På en skärgårdsö är det svårt att vara anonym och dagen efter, vad som verkar vara, en blöt kväll, så räddar vår stjärna en flicka som håller på att drunkna. Journalister dyker upp och vill göra ett reportage om hjälten men istället för att fråga honom om hans heroiska insats frågar de intrikata frågor om den vårdnadstvist han för tillfället befinner sig i. När det sedan blir dags att dra vidare dyker pappan till den räddade flickan upp, tillsammans med sin tonåriga dotter. Han slår sig i slang med Dejan och Puma och även den här kvällen blir en blöt tillställning. Det visar sig att den tonåriga dottern och Puma har träffats tidigare, förra sommaren i Båstad, och att de då verkar ha haft sex med varandra. De två smiter iväg i natten men den här gången blir det inget. Pappan dyker upp och anklagar Puma. Han smiter så obemärkt han kan från ön efter det att Dejan säger att han ska ordna upp saker och ting. Från hjälte till sexgalning på mindre än ett dygn, alltså. Som sagt, mer osympatisk kille får man leta efter, även om det säkert går att hitta försonande drag även hos Puma. Hos de flesta av oss går det att hitta både smickrande och mindre smickrande drag; vi är inte antingen det ena eller det andra. Liljestrand tycks dock vilja gestalta de mindre smickrande dragen hos sina manliga fränder. Och han gör det bra, så bra att jag finner karaktärerna trovärdiga!

tisdag 24 maj 2011

Kärlek ända in i döden av Unni Drougge

Har läst ännu en novell från Novellix: Kärlek ända in i döden av Unni Drougge, som jag egentligen inte kan återberätta eftersom då överraskningseffekten för andra läsare uteblir. Men lite tankar kan jag ändå delge er. Det här är berättelsen om ett par som sedan länge har tappat tron på kärleken och tron på varandra. De åker till Neapel för att försöka utröna vad det var som egentligen hände och varför kärleken tog slut och de blev så hatiskt inställda till varandra. I tillbakablickar genom deras gemensamma resor får vi läsare ta del av en självutplånande och krävande förhållande; det känns inte som om de är jämställda i sitt förhållande. Frågan är om förhållandet var dömt att misslyckas från början. Drougge har skrivit en stilistisk säker novell där hon utnyttjar formatet väl och jag hoppas att Novellix fortsätter att ge ut så här bra noveller av samtida novellister.

måndag 23 maj 2011

Doggy Monday av Maria Svedland

Novellix har kommit ut med sina fyra första noveller och jag kunde inte låta bli att gå om Akademibokhandeln på vägen hem och ännu mindre att läsa, åtminstone en av de fyra. Det blev Doggy Monday av Maria Svedland, om en arg och hunsad kvinna utan fördelaktigt yttre, som dock reser sig och hämnas både man och chef. Just den här dagen är precis som vilken annan dag som helst, åtminstone till en början. Rigmor, som den hunsade kvinnan heter, jobbar på Försäkringskassan, och hon lever ett ganska händelselöst liv. Hon är gift men det var länge sedan det var någon glöd i det äktenskapet. Om morgnarna tar hon sig en simtur i simhallen och känner sig ren och uppfriskad när hon går därifrån. De tre kvinnor som hon möter där varenda morgon är också de som känns som hennes riktiga familj. Den här dagen är som sagt en helt vanlig dag och efter simturen kvinnan, som heter Rigmor, tag i dagens arbetsuppgifter. Hennes chef, Anders, är en osedvanligt tölpaktig översittare, som inte kan dölja sitt förakt för Rigmor och henns ofördelaktiga yttre. Hon har vid ett tillfälle hörs honom yttra: "Det är ju trevligt när man ser en kvinna som bryr sig om sitt utseende och inte bara låter det förfalla som vissa andra." Men Rigmor jobbar oförtrutet vidare och är den arbetstagare som visar upp bäst siffror. Idag blir hon inkallad till Anders där han låter meddela att tjänsten som gruppchef kommer att gå till en yngre och mycket sötare kollega till Rigmor och inte till henne, som man kanske skulle kunnat tro. Men hon får sin hämnd, sin egen högst personliga hämnd. Och hon är åter den kvinna som hon en gång glömt bort att hon var.

torsdag 19 maj 2011

Lantliga scener...

... av Amos Oz är åtta noveller som tillsammans utgör en roman. Så står det på baksidan till den novellsamling jag just börjat läsa. Vän av ordning kan då fråga sig om det här verkligen är noveller eftersom de bildar en roman. Jag måste läsa för att kunna svara på frågan men jag tycker allt att det verkar lite underligt.

onsdag 18 maj 2011

Stora Bokbytardagen 2011 i Lund

Imorgon är det dags för Stora Bokbytardagen och om man befinner sig i Lund kan man dessutom passa på att få i sig lite Novellsoppa (soppa, en bit bröd och högläsning ur en novell under tiden som man äter) i samband med bokbytandet.Högläsare är Jim Nilsson, och novellen är Lyssnerskan, av Tove Jansson. Trevlig idé - synd att jag befinner mig i huvudstaden! En bok tänker jag dock ta med mig. Vi får väl se om jag hittar någon som vill byta med mig.

söndag 15 maj 2011

Hur kort kan en novell egentligen vara för att räknas som en novell?

Vi blir översköjlda av twitterinlägg, statusuppdateringar på facebook och novellen är populär just för dess korta format. Men hur kort kan en novell egentligen vara för att räknas som en novell? Kan verkligen ett twitterinlägg räknas som en novell? Finns det en dramaturgi inbyggd i ett inlägg på 140 tecken? I veckans avsnitt av Babel så berättar man om den första twitternovellboken och dess stjärna Mica Naitoh som skriver korta kärleksnoveller på twitter. Till skillnad från mobilnoveller som var populära för ett par år sedan i Japan så är det nu inne att skriva twitternoveller. Mobilnovellen laddade man ner eller fick den skickat till sig via vänner för att sedan läsa den på mobilen. Det var oftast en serie eller kapitel av berättelser som till slut bildade en novell. Men nu är ett twitterinlägg lika med en twitternovell. Låt vara att man i Japan även tidigare försökt sig på att kort och koncist försökt fånga flyktiga ögonblick i diktformerna renga och haiku men då är alltså den skönlitterära genren dikten. Hur kan då ett twitterinlägg vara en novell? Är jag bakåtsträvande och konservativ? Jag kan visst se att man kan skriva väldigt mycket med 140 tecken, men en novell är för mig en novell och ett twitterinlägg just ett twitterinlägg.

lördag 14 maj 2011

Novellix - stories to go

Vilken rolig idé! Novellix, ett nystartat förlag, kommer att ge ut fyra noveller i fickformat fyra gånger om året. De fyra första förväntas komma ut någon gång i maj. Ska bli spännande att läsa. Mest ser jag fram emot att få läsa Jonas Karlsson Spår i snön.

Babian...

... av Naja Marie Aidt tänker jag börja läsa nu. Återkommer med kommentarer när jag har läst färdigt. Förväntningarna är höga....

tisdag 3 maj 2011

Det där som nästan kväver dig...

... av Chimamanda Ngozi Adichie, den nigerianska författaren som gjorde succé med En halv gul sol, har gett ut en novellsamling som inte lämnar mig oberörd. Med ganska enkla medel berättar hon om nigerianer i hemlandet och de som emigrerat till USA, det förlovade landet i väst. Hon har också en stil som lämpar sig väl för det lilla formatet, novellen, eftersom berättelserna oftast tar sig en oväntad vändning. Många av novellerna är också dubbelbottnade och kan läsas på många olika sätt.
En novell som fastnat kvar hos mig är En privat angelägenhet där en muslimsk och en kristen kvinna möts under ett våldsamt upplopp och de är tvungna att gömma sig undan armén. Trots olika värderingar och tro så är vi alla människor med samma behov, samma känslor vilket jag blir påmind om i den här novellen.