Ytterligare en novell av Amanda Svensson

I Novellix senaste fyra fanns Jag vill veta var stockrosorna kommer ifrån av Amanda Svensson. Jag läser henne med stor behållning och är väldigt förtjust i hennes språkbehandling. Hon är en rapp berättare och använder sig av ett poetiskt språk utan att för den skull bli högtravande. Förutom att skriva noveller så har hon även gett ut Hey Dolly och den senaste Augustprisnominerade Välkommen till världen. Hon är bosatt i Malmö och jag har haft förmånen att lyssna på henne vid ett par tillfällen. Men tillbaka till Jag vill veta var stockrosorna kommer ifrån. Berättelsen utspelar sig under drygt ett dygn och skildrar ett möte mellan en ung man och en ung kvinna, även om hon är något yngre än vad han är: 22 år. De träffas på Sveriges sydligaste plats, vilket upprepas vid ett par tillfällen. Han har rest ner från Stockholm för att besöka sin mormor som ligger för döden. I inledningen av berättelsen står de båda vid busshållplatsen och i tillbakablickar försöker de reda ut vad som egentligen hände under det här dygnet. Hon har en hemlighet som hon tänker berätta för honom när den inte längre är sann. Hon är oskuld. Amanda planterar redan från början små "hintar" om detta faktum så det är ingen överraskning för läsaren. Han ville kunna älska henne men det gick inte. Kanske var det svårt för honom eftersom hon inte var riktigt rätt för honom: hon är manisk, söt men inte vacker och, inser han senare, att de båda är kusiner. Berättelsen är en jag-berättelse och inte berättade med en rak kronologi. Jag gillar hennes form med upprepningar, alliterationer, långa vindlande meningar och bildspråk, som här där han försöker förklara vad hon smakar när han kysser henne: Hon smakade svarttång, sydkusttång, hennes tänder hade ett tunt hölje av salt, och längre in i munnen, mjukt och helt orört, som sockrad sumpmark, och i mitten av gommen en beska, det var hennes bitterhet, sa hon...". Det faktum att vissa av oss människor lever i våra drömmar och inte i det faktiska gör att han inte heller kan stanna. Mormodern dör och han tar bussen hem till Sockholm. Och stockrosorna kommer helt enkelt från sina frön. Vissa frågor ska man inte gå vidare med. Däremot tänker jag fortsätta läsa det Amanda Svensson ger ut; jag är ett stort fan!