Novellcafé med hemlig gäst

Jag har tidigare skrivit om det novellcafé som bjuds på Lunds Stadsbibliotek. Igår var det dags för ytterligare ett sådant, och den här gången även med en hemlig gäst. Rekordmånga hade sökt sig till caféet och fick lyssna på Åsa Foster, hyllad debutant, som berättade om sin novellsamling Man måste inte alltid tala om det. Hon har fått väldigt fina recensioner för novellsamlingen som kom ut för bara några veckor sedan och mycket uppmärksamhet i media, både i dagstidningar och i TV. 

Hon berättade om bakgrunden till novellerna, att hon försökte skriva en annan novellsamling från början, men att berättelserna som utspelar sig i Sydafrika, i regionen KwaZulu-Natal, kändes så naturliga. Hon skrev en, sedan ytterligare en som hängde ihop och så småningom blev det en novellsamling. Hon reste runt i Sydafrika i drygt 15 år, hennes man är därifrån, och hon tänker återvända dit igen. Hon hade dock ingen som helst tanke på att i skönlitterär form gestalta landet men det blev så när hon började på Författarskolan vid Lunds Universitet. Ett genomgående tema i novellerna är makt. Vad händer när maktbalansen förändras, såsom till exempel i Sydafrika? I mitten av 90-talet trodde nog många att förändringarna skulle vara större än de i själva verket blev. I hennes noveller står relationerna mellan människor i centrum och det förflutna får också stor plats. Personliga upplevelser berättas genom landets våldsamma historia och människornas rädslor får dem att både göra och inte göra saker som för dem framåt. 

Åsa avslutade eftermiddagen med att läsa titelnovellen högt och det var inte svårt att känna med pappan som inte alltid måste tala om allting. Ibland går det att bara vara tyst och bara ta in också. Vilken tur att novellsamlingen kom som ett brev på posten. Nu vet jag vad jag ska göra i helgen och så får vi se om jag sällar mig till hyllningskören!